Idag har jag suttit och funderat på vilka arter man varit "nära" att ta. Såna fiskar man grämer sig lite för. Det är en del faktiskt även om vissa är ganska långsökta. Frågan är hur många nya arter man tappat utan att veta om det också.
Här kommer topp 5 "grämarfiskar"
Harr tog en kompis för 15-20 år sedan i Sisjön. Vad jag vet gjordes det ett försök för ca 20 år sedan att plantera in harr i sjön. Det fångades väl en del men många blev nog mat åt sjöns få men välvuxna gäddor. Det mest störande var att kompisen fick harren på en jigg som bara låg still på botten, vissa har flyt.
Lax har jag tappat i Ätran. Den satt inte på särskillt länge men tillräckligt för att jag kunde identifera den. Det är väl inte helt ovanligt att tappa en lax så den svider inte så hårt. En art som det bara är att fortsätta nöta efter.
Piggvar tog en annan kompis på ett ställe jag säkerligen fiskat på bortåt 100 gånger. Många arter har kommit upp där men trots alla dessa försök har jag aldrig sett nån mer piggvar där.
Skarpsill den här svider lite. En fiskekompis tog flera i höstas och när jag hängde på nästa tur hade jag höga förväntningar men det sket sig. Det som är jobbigast är att skarpsillen verkar ha försvunnit efter det att en stor pelagisk dammsugare svepte in i fjorden och la sin not.
Större kantnål såg jag när jag var på jakt efter diverse mikrofiskar. Jag hade fiskegrejorna i handen men inget agn. När jag hade hunnit fixa fram agn så var fisken borta. Har inte sett någon så stor nålfisk efter eller innan vad jag kommer ihåg.
Vikt
Vikt
