Inget på fiskefronten att rapportera. Frågan är om det kommer bli någon mer fisketur i år. Förövrigt har jag börjat fundera lite på årsmål för 2023, mer om det senare och även den vanliga årsredovisningen.
Fåglar har det i alla fall blivit, idag fick jag två nya livskryss (brandkronad kungsfågel och rördrom) på en promenad när jag tittade till båten.
 |
| Rätt usel bild på en rördrom som är på väg in i vassen |
Om jag minns det hela rätt så började bonitofebern med ett inlägg i ett fiskeforum 2010 där nån hade fångat ett knippe bonitos eller ryggstrimmig pelamid som man ofta kallade den då. Marran blev sugen på att ge det ett försök och frågade om jag ville hänga med. Jag var lite undrande om det skulle finnas fiskar kvar fortfarande men var samtidigt extremt sugen att hänga på. Tyvärr lyckades inte komma loss från jobbet.
Som jag minns det var det helt strålande väder på morgonen när jag kom ut till jobbet som låg vid havet, grämer mig fortfarande för att jag inte kunde hänga på den turen för visst fanns dom kvar. Marran fångade ett helt knippe. Jag lyckas hänga med på en tur i helgen efter med Marran. Ett annat starkt knippe relaterat till bonitofisket var när vi kom ner till hamnen den morgonen. Det var fortfarande mörkt och vi såg fullt med båtkärror som stod nere i hamnen, vi tänkte det var hummerfiskare som var ute, sen såg vi alla lanternor på havet och insåg det var massvis med båtar som var ute och fiskade bonito.
Marran fick bonito den turen också själv bommade jag med ett rejält hugg som resulterade i huggmärken i min vobbler. Extra surt att vara så nära då nästan alla andra fick bonito.
Jag stack ner någon dag senare och fiskade från land men även det blev en bomtur helt utan fiskkänning.
Som jag minns det sen dog fisket ute ganska snabbt den hösten. Jag vet att det fiskades med omärkta flytnät och att sportfiskare fastnade i näten med båtarna men jag vet inte om det var orsaken till att stimmet försvann.
Åren efter var det lite ströfångster men tror inte fisket var alls lika bra som det var 2010. Det gick några år och så kom det en ny rapport om bonitos som fångats, denna gång från land.
Minns att jag läste någon rapport en stund efter midnatt och att dom hade fångat fiskarna på morgonen. Jag sov nån timma och stack ner i gryningen och nötte i flera timmar men det blev ingen då heller.
Efter det hade jag svårt att hitta tid att komma ut men till slut så fick jag med sambon och hennes syster. Jag stod och nötte i timmar igen medan dom väntade, till slut fick jag en deadline och fem minuter innan den löpte ut så högg den äntligen.
 |
| Tungevar Foto: Art-Kjell |
Inte mycket att rapportera alls, saknar lite tid och ork för fiske just nu men idag var jag i alla fall vid havet och fick se en tordmule kämpa med att försöka äta en storspigg. Misstänker dom är vana att äta fiskarter som finns mycket längre ut till havs som inte har storspiggens skyddstaggar.
Tordmulen blev årets 137 fågelart.
 |
| Tordmule född i år fotad med mobil genom tubkikare |
Det har varken blivit nån fisk eller någon ny fågelart för året sen sist. Har sett det står massa folk och fiskar sill i Sannegårdshamnen men fångsterna har inte varit imponerande det lilla jag sett. Kanske har jag missat nåt och dom får massa sill utan jag sett det. Ser att folk har stora hinkar med sig, undrar vad dom skall göra med all sill dom förväntar sig få. Bara hoppas dom har nån plan och inte rävkynnet ger sig till känna. Kanske kommer jag sticka ut och försöka fånga en sill till mig för agn och en till dottern för att bocka av arten.
Går segt både på fiske- och fågelfronten. En ny art har det blivit sen sist.
Klarbulten är som en sjukt envis sjustrålig smörbult och redan dom kan vara ganska jobbiga. Är oerhört glad av att bockat av den här jobbiga arten att den dessutom var den första kända krokfångade i Sverige gör att den kommer rätt högt på den här listan.
Detta är faktiskt en art jag sett flera gånger efter men aldrig ens funderat på att försöka fiska igen, så segt upplevde jag det fisket.
Klarbulten blev min 74:e art och här är länk till fångstrapporten:Jag och dottern stack iväg häromdagen för att försöka få en ny art till henne. Vi bestämde oss för att bränna ett säkert kort - svart smörbult. Kanske den enklaste fisken av alla att få i mina hemtrakter. Vi satte ett mål att hon skulle få tio nya arter i år och vi insåg att hon bara fått fem än så länge (storspigg, ruda, skärsnultra, sik och stensnultra). Gäller att rappa på. Vi hade lite förhoppningar att kunna hämta något annat än svart smörbult på platsen vi valde och det gick ju bra. Svarta smörbulten kom direkt och strax efter så var det ett stim med småtorsk som anföll betet så det blev faktiskt två nya arter.
Nu har hon 15 totalt, hoppas kunna hitta tid att få dom sista tre nya i år för att nå målet men det kan nog bli lite svårt.
På fågelfronten har det blivit lite nytt också.
Jag har haft en del antagonister / nemesis-arter / ärkefiender genom tiderna. Arter som egentligen inte är så svåra, särskilt så här i efterhand när många arter är knäckta, men har krävt en hel massa pass. En av dom är klorocka.
Det tog mig sju år innan jag fick min första. Att man kunde få dom från isen i Gullmarn började bli känt och det blev många pass på isen och många pass på båt under olika årstider innan jag fick min första.
Det blev faktiskt två nya arter den dagen, klorocka och skarpsill. Länk till orginalinlägg http://artjakten.blogspot.com/2016/12/art-nummer-89-klorocka-och.html
Klorocka blev min 89:e art helt plötsligt satt den där efter många försök. Några år senare fick jag min andra klorocka mycket grundare
Extremt häftig art, en riktig favorit.
Idag blev det en tur med Conny och hans båtgranne i Connys båt. Vi hade tänkt testa lite i djupa rännan väst Vinga Fyr. Vis av egen erfarenhet så brukar det vara rätt segt fiske där ute. Makrill, småtorsk och lite gylta var väl vad jag förväntade mig.
Väl ute på öppna havet var det mer sjö än jag trott i de sydöstliga vindarna. Var stundtals rätt jobbigt att både transportera sig och att fiska i vågorna. Fisket då? Jo det blev en del fångat. Det var extremt segt i princip på alla djup som var annat än 35 meter. Vi testade massa olika ställen men det var bara två som gav nån fisk att prata om.
Det var en hel del pigghaj i området som gjorde det svårfiskat. Jag försökte undvika dom och lyckades rätt hyfsat med bara en fångad.
Dagens häftigaste händelse var när en haj simmade ifatt och högg ett stycke ur en torsk som nån av dom andra hade krokat och höll på att veva upp.
Jag fick sex torskar (största på dryga kilot), en pigghaj, tre vitlingar, fyra glyskoljor, en makrill, två blågyltor och en stensnultra. Stensnultran högg på samma ställe som pigghajen, också en häftig kombination.
Så det var väl ungefär som man hade förväntat sig fisket skulle vara, mer pigghaj än vad jag var beredd på dock.
I fredags var jag och dottern iväg för att försöka bocka av svart smörbult åt henne. Det sket sig dock då det var kaos på vägarna och vi fick välja ett annat ställe där den svartmunnade är mycket mer vanlig. Fiskade några minuter och det blev svartmunnad smörbult och vitling där.
På plats nummer sju hittar vi bergsimpa. En art jag länge "sparade" för att ha en enkel kvar.
Så här skrev jag 2009 om arten:
"Bergsimpa, Cottus poecilopus
Efter jag fått den så tänkte jag att jag måste kolla om förbannelsen är bruten och det var den ju, fick snabbt en till.
Bergsimpan blev min 99:e art och här är länk till orginalinlägget:
http://artjakten.blogspot.com/2021/09/art-nummer-99-bergsimpa.html
Stack ut en kort tur efter jobbet för att titta till båten och hittade två nya fågelarter på samma tur.
