Det småländska fiaskot

Började alltså igår att fiska i Vättern efter harr. Frånlandsvind rådde och jag hoppades på det skulle locka fram massa huggvillig harr. Såg inte ett enda vak eller nån enda sorts fisk och att stå där på stranden och fiska i kristallklart vatten kändes rejält meninglöst. Bestämde mig för att åka iväg och kolla i mynningen av en bäck istället för att stå och vänta där. Bäcken där harr går upp för att leka visade sig vara mycket tråkigare i verkligheten än vad det var på satellitbilderna.  Ok, harr sket sig precis som väntat men bergsimpa hade jag större förhoppning om.

Vidare till bäcken jag blivit sugen på att fiska i efter läs massa elfiskerapporter. Här skulle det vara ganska stora mängder bergsimpa och jag hittade fram till den exakta platsen. Såg otroligt hett ut med massa sten och lagom djup och ström. I alla fall lagom för att kunna fiska effektivt. Tacklade upp och fiskade lite på en vakande fisk i ett djupare parti, hade hoppats på att knipa en bäckröding till årslistan men den ville inte hugga.

När mörkret föll vadade jag ut. Såg direkt en fisk som jag blev nyfiken på, kan det vara en gers? Drömart för mig, dussinfisk för Arvid ;)

Det var det, gött #47 på årslistan tror jag bestämt. Följande timmar spenderade jag med att vada runt i bäcken och leta. Såg massa öring men inga simpor alls. Väldigt konstigt, var gömde dom sig? Funderade ett tag på att fiska blint på andra ställen där man inte kunde vada men kände att ett ryggskott var på väg så jag gav upp den tanken och åkte hem istället.

Det positiva är att jag har en ny art kvar att fånga och att stället var väldigt fint. Kanske återvänder och gör något nytt försök.

Art nr 68 - Faren

Igår var alltså jag Hasse och Hasses kompis Linus ute på lite av an artturné. Jag ser att inte alla mobiluppdateringar kommit fram. Jag mötte i alla fall upp Hasse i Varberg sen drog vi söderut. Efter att ha inhandlat fiskekort satte vi oss på första platsen. Här skulle det finnas faren. Vi riggade upp tre maskagnade bottenmeten per man. Det var ingen huggrusch i början direkt men då och då signalerade feedertopparna hugg. Oftast var det gärsar som var framme.

Gärs, granna fiskar

Efter ca en timma nappade på mitt spö och den här fisken kändes lite större. Uppe i ytan ser jag vad det är och skriker jag FAREN! Stackars Hasse blir plötsligt nervös och så följer några jobbiga sekunder när vi krånglar med håvningen, fisken är för långt bort och det näckrosor (tror jag? det hela känns väldigt oklart idag) ivägen. Hasse sköter det dock strålande och kan håva min 68:e art i Sverige - faren. Gött mos!!

Faren 120g

Kul fiskar!

Vi nöter på på platsen ett tag till men det känns ganska trögt. Gärsar och nån abborre kommer upp om jag minns rätt. Så tilltar regnet ännu mer och vi känner det är läge att äta något.

Det här lilla haket i Hanaskog kan rekommenderas. Glutenfritt hamburgerbröd på ett sånt ställe är oväntat.

Vi planerar nästa fiske medan vi äter. Grönling i en å tänker vi försöka på. 

Vi parkering kryllar det av små fina paddor(?)

Linus på grönlingjakt

Det är inte mycket vatten i den lilla bäcken men liv finns det.

Massa kräftor som skall envisas med att anfalla maskarna på krokarna. Stora kräftor fanns det också. En var stor som en hummer. Lätt. 

Fisk i höljorna finns det också. Det var riktigt kul fiske faktisk.

Färna som högg maskbiten på storlek 18-kroken, stark.

Små öringar fanns det också. 

Förutom färna och öring ovan så fick jag mört och abborre i ån också. Oväntat artrikt och oväntat tätt mellan huggen för att vara en sån liten bäck bara. Någon grönling syntes dock inte till. Kanske är det ändå nattfiske som gäller? Hasse och Linus fick ungefär samma arter.

Vi tacklade om för att köra färna på flytande bröd. Fisk uppe på brödet var det men det var bara smått. Jag misstänker några av fiskarna var småfärnor och så var det mycket mört. Ingen större idé att fiska på det så i stack vidare till ett nytt ställe efter att ha köpt ytterligare ett fiskekort.

Här var det bottenmete igen som gällde och det fanns lite all möjlig fisk. Hasse började med att bända upp en braxen.

Så kom skymningen, frågan är vad som skulle nappa i mörkret? Mitt ena spö signalerade napp och så följde en spännande fight i mörkret.

Sutare! Nytt personbästa också, till blygsamma 1,36 kg.

Jag och Hasse tänkte stanna till i Halland och köra lite tungafiske på natten men vädret satte stopp för det 14 m/s och ösregn. Dessutom var man rätt så mör efter allt fiske under dagen.

Sammanfattningsvis en otroligt trevlig fisketur med väldigt trevlig sällskap och gött fisketjöt och just ja - en ny art! Tack Hasse och Linus för utmärkt guidning!