Topp 20 mest betydelsefulla arter - plats 15

 

På plats nummer 15 hittar vi en ovanlig sötvattensart - faren. Detta är min svåraste art jag troligen kämpat minst för. På en tur söderut blev jag guidad av Hasselito och jag hade flyten att det blev en enkel art att bocka av. Det är en art som endast 36% på 50-klubben fångat i skrivande stund jämfört med t ex ryggstrimmig pelamid (atlantisk bonito) som ligger på 44%.

Detta är en av de arterna jag är absolut mest nöjd med att ha fångat på ett försök och allt tack vare herr Hasses guidning. 

Vet att jag gjorde några långskottsförsök på ren måfå mycket längre norrut innan jag fick den. Arten med den stiligaste analfenan i hela Sverige. Hitta nån annan som skrivit just den meningen så bjuder jag på popcorn!

Art-Kjells nr 80

Fick en rapport från Art-Kjell som varit och jagat faren och äntligen fått en. Det var imponerande nog hans 80:e art i Sverige. Rapport direkt inklippt från Kjell nedan:

Så satt den äntligen. En art som jag jagat efter mer eller mindre intensivt i ca 25 år.
Det är nog den mest efterlängtade arten jag har haft tror jag.

Vi åkte uppåt Örebro vid lunchtid i torsdags. Men Peter som är en inbiten fågelskådare hade fått nys om en exklusive fågelart som aldrig tidigare setts i Sverige befann sig ca 10 mil norrut. Så tillmötesgående som jag är gick jag med på att vi skull dra ditåt i hopp om att hinna fram i tid innan den eventuellt skulle dra vidare. Det rörde sig om en prärietrana.
Det var faktiskt häftigt att se den vandra omkring bland kanske 100 vanliga tranor. Jag fick ta en titt i Peters tubkikare.

Denna omväg gjorde att vi inte hann med något fiske i torsdags. Ja, kanske hade vi kunnat fiska någon timme men vi valde att reka lite runt ån istället.
Vi hittade ganska lätt bra fiskeplatser och det var redan ett gäng fiskare där. Dom tältade och förde ett jäkla liv, antingen dränkte dom sina sorger efter dåligt fiske eller också firade dom efter att ha haft ett bra fiske resonerade vi.  Vi tänkte att det var riktigt våldsamma typer så vi brydde oss inte om att prata med dom då utan drog hemåt mot vandrarhemmet nöjda med att ha hittat bra fiskeplatser.

Sedan var vi tillbaka vid ån tidigt igår morse. Gänget som tältade där verkade inte vara vakna så vi drog vidare en bit uppåt ån. Fisket var väldigt trögt. Vi fick några mörtar och ett par abborrar. Efter några timmar bestämde vi oss för att gå nedåt ån och samspråkade då med de andra fiskarna. Dom hade inte fått någon faren dom heller så vi började misstänka att det skulle bli svårt. Vi följde ån nedströms för att pröva andra platser och vi kom ifrån varandra efter ett tag. Plötsligt ringer telefonen och jag misstänker att det är Peter som vill att vi skall bryta och åka tillbaka till vandrarhemmet för att käka och ladda upp för pass nr.2 vilket vi hade pratat om tidigare.

Men då hör jag en upphetsad röst. Han säger att han har en faren i håven och vill att jag skall komma snabbt och ta ett par bilder på den med hans kamera. Det visar sig att jag befinner mig bara 50 meter ifrån hans ställe så jag är snabbt där. Kul, äntligen får jag se min första faren någonsin. En häftig fisk, och absolut ingen chans att förväxla den med något annat. Jag börjar fiska på samma ställe och får nästan omgående en fisk som jag är övertygad om var en faren. Men jag får bottennapp samtidigt och missar fisken. Strax därefter får Peter sin andra, och strax därefter får jag äntligen en också. Tre faren kommer alltså upp på mindre än en halvtimme. Sedan är det dött. Någon timma senare får Peter upp en felkrokad faren.

Riktigt häftigt. Vi funderade på om det var så att fisken har börjat stiga under dan och ville kolla med dom andra killarna om dom också hade fått. Det hade dom inte.
Eftersom vi inte fick någon mer så kanske det var så att vi hade en riktigt tur och stötte på några enstaka förlöpare till leken eller om möjligen leken var över och det fanns några ströare kvar? Jag skall ringa till en av dom efter helgen och höra hur det har gått. Dom hade inte fiskat förut där men hade hört av andra att det kunde vara i stort sett dött ena dan och dan efter kunde dom få femtiotals fiskar. Och det handlar bara om ett fåtal dagar den är uppe. 

Faren

Abramis ballerus

Vikt

120g

Kommentar

En otroligt häftig fisk och en av de kanske svåraste metfiskarna man kan fånga, i alla fall om man mest fiskar i Göteborgsområdet. Jag hade gjort några halvbra försök efter arten utan att lyckas men sen fick jag hjälp av Hasse - efter ett kanontips, en kanonguidning och en okej håvning, så kunde jag bokföra min faren.

Årets tre nya arter

Faren

Bäckröding

Svartmunnad smörbult

Art nr 68 - Faren

Igår var alltså jag Hasse och Hasses kompis Linus ute på lite av an artturné. Jag ser att inte alla mobiluppdateringar kommit fram. Jag mötte i alla fall upp Hasse i Varberg sen drog vi söderut. Efter att ha inhandlat fiskekort satte vi oss på första platsen. Här skulle det finnas faren. Vi riggade upp tre maskagnade bottenmeten per man. Det var ingen huggrusch i början direkt men då och då signalerade feedertopparna hugg. Oftast var det gärsar som var framme.

Gärs, granna fiskar

Efter ca en timma nappade på mitt spö och den här fisken kändes lite större. Uppe i ytan ser jag vad det är och skriker jag FAREN! Stackars Hasse blir plötsligt nervös och så följer några jobbiga sekunder när vi krånglar med håvningen, fisken är för långt bort och det näckrosor (tror jag? det hela känns väldigt oklart idag) ivägen. Hasse sköter det dock strålande och kan håva min 68:e art i Sverige - faren. Gött mos!!

Faren 120g

Kul fiskar!

Vi nöter på på platsen ett tag till men det känns ganska trögt. Gärsar och nån abborre kommer upp om jag minns rätt. Så tilltar regnet ännu mer och vi känner det är läge att äta något.

Det här lilla haket i Hanaskog kan rekommenderas. Glutenfritt hamburgerbröd på ett sånt ställe är oväntat.

Vi planerar nästa fiske medan vi äter. Grönling i en å tänker vi försöka på. 

Vi parkering kryllar det av små fina paddor(?)

Linus på grönlingjakt

Det är inte mycket vatten i den lilla bäcken men liv finns det.

Massa kräftor som skall envisas med att anfalla maskarna på krokarna. Stora kräftor fanns det också. En var stor som en hummer. Lätt. 

Fisk i höljorna finns det också. Det var riktigt kul fiske faktisk.

Färna som högg maskbiten på storlek 18-kroken, stark.

Små öringar fanns det också. 

Förutom färna och öring ovan så fick jag mört och abborre i ån också. Oväntat artrikt och oväntat tätt mellan huggen för att vara en sån liten bäck bara. Någon grönling syntes dock inte till. Kanske är det ändå nattfiske som gäller? Hasse och Linus fick ungefär samma arter.

Vi tacklade om för att köra färna på flytande bröd. Fisk uppe på brödet var det men det var bara smått. Jag misstänker några av fiskarna var småfärnor och så var det mycket mört. Ingen större idé att fiska på det så i stack vidare till ett nytt ställe efter att ha köpt ytterligare ett fiskekort.

Här var det bottenmete igen som gällde och det fanns lite all möjlig fisk. Hasse började med att bända upp en braxen.

Så kom skymningen, frågan är vad som skulle nappa i mörkret? Mitt ena spö signalerade napp och så följde en spännande fight i mörkret.

Sutare! Nytt personbästa också, till blygsamma 1,36 kg.

Jag och Hasse tänkte stanna till i Halland och köra lite tungafiske på natten men vädret satte stopp för det 14 m/s och ösregn. Dessutom var man rätt så mör efter allt fiske under dagen.

Sammanfattningsvis en otroligt trevlig fisketur med väldigt trevlig sällskap och gött fisketjöt och just ja - en ny art! Tack Hasse och Linus för utmärkt guidning!

Karpfiskar

Nu när jag har bockat av aspen (som förövrigt bokfördes till 4,05 kg efter kontrollvägning av håven) från listan över fiskar jag vill fånga fick jag för mig att jag nästan var klar med alla karpfiskarna som påträffas i sverige.

Efter en snabb kontroll visade sig att jag helt ute och cyklade, det var många arter jag glömt av.

Enligt Kent Anderssons eminenta fisklista har det påträffats 24 arter av sötvattenlevande Cypriniformes (karpfiskar).

Asp

Björkna

Brax

Elritsa

Faren

Tror jag har en plats men verkar mycket svårt.

Färna

Groplöja

Saknas.

Gräskarp

Har en del uppslag på den här arten.

Grönling

Fick ett tips om den här men glömde den exakta platsen! Om du som tipsade läser detta får du gärna höra av dig.

Id

Karp

Löja (benlöja)

Mört

Nissöga

Verkar galet svårt men kan gå.

Ruda

Sandkrypare

Det borde kunna gå att fånga på rätt plats, vanlig fångst i England.

Sarv

Silverruda

Samma art som guldfisk fast i en annan form? Borde kunna gå, i en trädgårdsdamm om inte annat ;)

Silverkarp

Kan inget om den här arten (är det ens en egen art?) blir inte lätt.

Skärkniv

Enligt Kent Anderssons sida påträffad 22 gånger i Sverige. En art man inte kan hoppas på.

Storhuvudkarp

Nu börjar det balla ur totalt. Hur fångar man den här? Även kallad marmorkarp. Skall ha fångats i Skåne?

Stäm

Har en bra plats och plan. Var nog lite för sent i lördags.

Sutare

Vimma

Jag har lite uppslag för platser.

En hel del rött på listan är det. Närmare bestämt saknar jag 50% av karpfiskarna. Att få alla 24 på sin lista är nog tyvärr helt orealistiskt men att utöka den med 5-6-7 arter borde gå.

Återstående arter 6-10 (version 2009)

52 arter återstår innan målet är nått. Tänkte lista de 52 arter som jag tror är mest realistiska att fånga för att uppnå detta mål.

Fortsätter med nummer 6-10.

Bäckröding, Salvelinus fontinalis

En fisk som ofta räknas som mer eller mindre skadefisk då den är inplanterad och slår ut lokala öringstammar. Detta borde kanske innebära att folk är villiga att sprida fiskevatten för bäckrödingen men jag är helt blank på ställen för den här arten. Tror knappt den får inplanteras längre heller. Kanske får åka en bit norrut för att få den men borde inte vara så svårt. Svårighet 4/10

Faren, Abramis ballerus

En ganska ovanlig fisk, särskillt här på västra sidan Sverige. Har dock vissa planer men blir nog ganska svårt. Körde ett pass i våras som inte gav något. Svårighet 7/10

Fenknot, Chelidonichthys lucernus

Inte helt ovanligt att dessa fångas under sportfiske men inte jättevanligt heller. Öresund är hetaste platsen för den här. Svårighet 6/10.

Gräskarp, Ctenopharyngodon idella

Har tre sjöar/dammar där den här fisken skall finnas. Är inte säker på någon av dessa vatten men åtminstone ett av dessa vatten är jag ganska säker på. Hur man sedan riktar fisket efter just gräskarp i detta vatten har jag inte lurat ut ännu. Svårighet 5/10.

Grönling, Barbatula barbatula

Också en sån där liten ovanlig fisk som man aldrig hörs fångas på krok men lokaler för arten finns säkert bra dokumenterat. Svårighet 8/10.