Art nr 64 - Gräskarp

Idag hade jag egentligen tänkt fiska abborre. På vägen till abborrstället tänkte jag stanna till för att kika på en plats där det eventuellt skulle finnas gräskarp. Det fanns det. När jag gick runt på platsen såg jag en gräskarp som simmade i kanten och åt maskrosor som någon slängt i. Jag hade egentligen inga vettiga grejor med mig så jag åkte vidare och började fiska efter abborre men tankarna var inte på abborre, tankarna var på gräskarpen. Så efter en stund bestämde jag mig för att göra ett försök, jag hade faktiskt flourocarbonlina med och gäddspöt fick duga.

Det är luriga fiskar helt klart. Den åt glatt så länge man inte hade något krokbete i. Efter att den undersökt maskrosen med kroken och linan länge länge genom att stirra blev den mycket mer försiktig och slutade äta dom utan krok också. Dags att tänka om, den var helt klart orolig för linan på ytan så jag tänkte jag skulle fiska på botten. Givetvis inga sänken eller liknande med mig så jag fick tänka om igen. Maskrosstjälkar borde sjunka, på med några sådana och ut med kroken som la sig på botten. Det tog bara några sekunder innan den plockade upp dom och i princip krokade sig själv. Den här fisken skulle upp. Fort. Så jag håvade den bara efter några sekunder och det gick som det skulle.

Efter att få ligga i håven i det blöta gräset och bli fotograferad och snabbt vägd i håven till 1,25 kg simmade den piggt tillbaka.

En riktig drömfisk för mig även om det var en bäbis. Nu känns det som hela året är räddat! Så underbart! Traditionen kräver ett fett:

GÖTT MOS!