Bommade bergsimpa igen

Igår natt blev det ett nytt bergsimpaförsök. Tyckte jag gjorde ett ordentligt försök men det blev inget. Jag såg en simpa i rätt storlek men den blev bara rädd och gömde sig. Sen såg jag även bortåt 10 simpayngel, typ lika stora som de minsta stubbarna man ser. Kanske hade gått att fiska på dom om jag hade haft microgrejer med men frågan är om det ens säker skulle gå säkerställa det inte var stensimpa. Känns som det sket sig med årsmålet i och med den här misslyckade satsningen. Tror inte jag kommer orka göra nått nytt försök på bergsimpa i år.

Misslyckad artsatsning

Igår blev det ett ordentligt försök på bergsimpa. Under tiden det var ljust fiskade i en bäck men där ställde kräftorna till det. Renätna krokar nästan direkt hela tiden. Istället drog jag vidare till plan B (eller kanske plan A, den kändes hetare). Bommade ett försök där förra året men i år var jag bättre förberedd. Tyvärr började det ösregna när jag kom fram och det höll på i några timmar. Kämpade på trots det och till slut fick jag syn på en bergsimpa, jag la maggoten framför den och den högg direkt. Av nån anledning blev den inte krokad. La dit en lös maggot och gick och letade vidare. När jag kom tillbaka till platsen låg simpan där igen och hade tagit den lösa maggoten. Ner med krok och maggot igen, den här gången tänkte jag vänta lite längre innan mothugg. Den högg igen men hann spotta precis innan jag tänkte göra mothugg. Efter det såg jag bara ett bergsimpeyngel och inget fler på några timmar. Börjar lukta lite nors över den här "enkla" arten för mig nu. Får se om jag kan samla ihop mig till nya försök senare.

Ny artsatsning ny bonusrocka

 

Så kom äntligen jag och Art-Kjell ut på Gullmarn igen. Siktet var inställt på trubblångebarn / trubbstjärtat långebarn för mig, en art som Art-Kjell brukar ösa upp. Vädret var till en början riktigt bra med svaga vindar. Fisket var desto sämre för mig. Jag fick två-tre pirålar och en vitling. Art-Kjell däremot fick lerskädda och vitlinglyra förutom en del pirål. 

Vi hade pratat flera gånger under dagen att det var konsigt man inte fick fler klorockor från båten så mycket som vi fiskat. Vi bestämde oss för att packa ihop kl 16 och någon minut innan det såg högg det på mitt ena spö. Det känns som rocka sa jag till Art-Kjell som bara skrattade och sa det var sandskädda. Njae sa jag, det känns som rocka. Och visst var det en liten klorocka som hade huggit! Kul, min andra någonsin. 

Klorockan gjorde turen lyckad i brist på trubblångebarn som ändå var ett långskott trots Art-Kjell plockat tre stycken på två turer förra året.

Nästa satsning blir troligen bergsimpa, mot 100 arter!