Topp 20 mest betydelsefulla arter - plats 13

 

Paddtorsk, en art som länge fascinerat mig, riktigt häftiga fiskar med ett kul namn. Vintern 2010-2011 fick jag ett knippe paddtorskar.  Faktum är att de paddtorskar jag fått har jag fått på isfiske, det är nog lite speciellt. Så här skrev jag om arten 2009 ett år innan jag fick min första:

"Häftig fisk med häftigt namn som är lite av en drömfisk för mig. Hade planer på en satsning i somras som gick i stöpet pga ryggskott. Tror fortfarande på min plan men kommer antagligen krävas en hel del timmar. Att jag ens har en plan drar ner svårighetsgraden. Svårighet 4/10."

Paddtorsken blev min art #52. Det är helt klart en lite lurig art att få. Men det finns några mer eller mindre säkra ställen för dom som saknar arten.

Topp 20 mest betydelsefulla arter - plats 14

 

Skarpsill i mitten

Skarpsill underst (foto av Marran)

Skarpsill hamnar på plats nr 14, en art många tror dom fångat men få har gjort. Detta troligen mycket tack vare litteraturen säger att skarpsillen har en skarp buk och den vanliga sillen inte har det. Detta är enligt mig ett dåligt kännetecken. Kolla istället på kroppsformen och tjockleken/proportionerna på stjärtroten samt ryggfenans placering jämfört med analfenan eller räkna fjäll om du är osäker.. 

Min skarpsill fick jag faktiskt som ny art nummer två samma dag, något som är rätt ovanligt när man börjar närma sig 100 arter och det är därför den får vara med på den här listan. Skarpsillen blev min art #90.  Orginalinlägget med tydliga bilder på kännetecken finns här: http://artjakten.blogspot.com/2016/12/art-nummer-90-skarpsill.html 

Nostalgitur efter bland annat multe

Igår körde jag en riktig nostalgitur. Plockade med mig en limpa bröd och stack mot några klassiska multehamnar. Hade inga förhoppningar på att få se nån men det var värt ett försök. På plats i den första hamnen som brukade vara min absoluta favorit för multefiske så kändes det helt otroligt hett. Kändes verkligen som det skulle dyka upp en när som helst men nix. Såg bara storspigg, näbbgädda och svart smörbult där.

Åkte sedan vidare och kollade några andra "säkra" ställen men nix, inte en multe såklart. Undrar varför dom försvann? Om någon har sett några de senaste åren så får ni gärna kommentera.

Jag åkte istället ut på en annan klassisk fisketur. Ut på en plats där jag lagt massvis av timmar på kustfiske. Några kul arter som kommit upp på platsen är piggvar, fjärsing, blågylta förutom det vanliga. Brukade alltid vara bra skrubbafiske förr där men igår var det helt totalt stendött. Trots vattnet kändes bra utan alger osv så hade jag inte ett napp. Inte ens snultrenapp som man brukade få kämpa med att undvika förr i tiden. Hoppas det bara var tillfälligheter för så dåligt bör fisket inte vara på platsen.

Jag hittade i alla fall två nya fågelarter för året.

117	Mindre strandpipare
118	Svarthakad buskskvätta

Fisk fågel eller mittemellan?

114	Råka
115	Brushane
116	Kentsk tärna

Fågel! Hittade lite goa arter sen sist. Kan man nå 150 fågelarter också i år tro?

Topp 20 mest betydelsefulla arter - plats 15

 

På plats nummer 15 hittar vi en ovanlig sötvattensart - faren. Detta är min svåraste art jag troligen kämpat minst för. På en tur söderut blev jag guidad av Hasselito och jag hade flyten att det blev en enkel art att bocka av. Det är en art som endast 36% på 50-klubben fångat i skrivande stund jämfört med t ex ryggstrimmig pelamid (atlantisk bonito) som ligger på 44%.

Detta är en av de arterna jag är absolut mest nöjd med att ha fångat på ett försök och allt tack vare herr Hasses guidning. 

Vet att jag gjorde några långskottsförsök på ren måfå mycket längre norrut innan jag fick den. Arten med den stiligaste analfenan i hela Sverige. Hitta nån annan som skrivit just den meningen så bjuder jag på popcorn!

Topp 20 mest betydelsefulla arter - plats 16

 

Mindre kungsfisk, Art #60, fångad 2011-07-31

Detta är den enda mindre kungsfisken jag fångat och det skedde från egen båt vilket gör att den får hamna på min lista. Den fångade ute vid Djupa Rännan, en bit väst Hönö om jag minns rätt. Minns att vi hade drivit förbi en djuptopp och jag fiskade på nånstans bortåt 70-90 meters djup när jag kände ett napp. Såg något rödbrunt som jag först trodde var en torsk men det var det ju inte.

Tror det var samma tur som farsan som var med fick på något skumt som var en blandning mellan ubåt, håkärring och bottennapp i kombination med konstig ström. Tyvärr fick vi aldrig reda på vad det var.

Länk till orginalbloggpost: http://artjakten.blogspot.com/2011/07/art-nr-60-mindre-kungsfisk.html

Topp 20 mest betydelsefulla arter - plats 17

 

På plats nummer 17 hittar vi röding. En ovanlig art här nere i söder. Jag hade sett framför mig nån tur långt norrut men det behövdes ju inte. Minns inte vem det var som hittade detta vatten men misstänker det kanske var Art-Kjell. Hur som helst var det han jag fiskade med där och med var även Peter.

Kommer ihåg att det var rejält med snö och jobbigt att ta sig till sjön. Minns också att jag hade läst om vattnet innan men trott det låg i Norge. Nu visade det sig ligga precis på rätt sida gränsen. Jag har för mig det var riktigt segt fiske, kanske fick någon annan en röding också men jag fick min. En riktigt grann fisk som fick simma tillbaka.

Två nya arter!

Pös ut en halvtimma för att försöka bocka av stensnultra och svart smörbult till dottern men det skulle bli roligare än så.

Väl på plats var det tjockt med smörbultar. Frågan är vilken sort bara då jag vet att det tidigare har funnits en del svartmunnad smörbult på platsen också.

Det skulle visa sig alla vi fick var svartmunnade tyvärr men det fanns även ett stim med små fiskar som jag först trodde var sill. Ganska fort märkte jag att dom var intresserad av räkbitarna och det brukar inte sill vara så jag började ana ugglor i mossen.

Dottern fick oväntat nog en skärsnultra, något som jag aldrig fått på den platsen. Riktigt kul. Sen bytte vi till mindre krokar för att försöka på dom silliknande fiskarna. Jag fick en ganska direkt och det visade sig vara sik, hade lite misstankar om det när jag såg hur dom anföll räkan.

Efter en stund fick även dottern en sik så det blev två nya arter för henne idag. Totalt 12 är hon uppe i nu.

Lite oroväckande hur mycket svartmunnad smörbult det plötsligt fanns på platsen. Kanske fanns det några vanliga svarta också men dom hann i så fall aldrig fram till betet.

Topp 20 mest betydelsefulla arter - plats 18

 

Fenknot kommer på plats nummer 18. Det var en sjukt bra fiskekväll med två nya arter. Fenknoten hittade jag halvt nedgrävd i sanden och när den högg såg jag dom blåa fenorna men kopplade inte först vilken art det var.

Det är den första och enda fenknoten jag fångat än så länge. Den är extra minnesvärd då jag till en början inte fattade vad jag hade fångat. Det är ju väldigt sällan det händer nu för tiden.

Topp 20 mest betydelsefulla arter - plats 20

 

När jag var typ sex år fångade jag min första fisk vilket var en mört. Det får väl räknas som en betydelsefull art. Då hade jag inte såklart nån koll på artfiske men några år innan hade fiskeintresset väckts när jag var på Marstrand och såg en liten kille häckla stagg (sill) ner i en frigolitback. 

Min mört högg på en halv frikadell från en konservburk. Inget kanonagn för småmört direkt men den fick på något sätt i sig den.

Framtid och dåtid

Jag har faktiskt blivit ombedd att skriva om några tillbakablickar på det här projektet och det lät ju som en kul grej att göra, i alla fall för mig.

Förövrigt kommer jag fortsätta artfiska och skriva om det på bloggen. Tror inte jag kommer sätta några långsiktiga nya mål så som 110 arter eller så och hur det blir med årsmålen får jag se. Däremot tänker jag försöka hjälpa dottern att få 50-arter så fort som möjligt (om hon nu inte tröttnar). 

Kommande artsatsningar blir troligen efter trubblångebarn eller om det blir brunsnultra. Vi får se. Och så blir det väl lite tillbakablickar på fisken och arter då. 

Och så har det blivit lite fler fåglar:

111	Nötskrika
112	Turkduva
113	Trana

Art nummer 100 - harr

Där satt den. Art nummer 100. Vi tar det från början.

Redan förra hösten planerade jag harrfiske för att försöka få min hundrade art. Det blev inget av det i höstas främst på grund av att bergsimpan som blev nummer 99 krånglade och det blev lite sent på året för att fiska harr kände jag även om det säkert gått att få en harr på senhösten också.

Den här turen har planerats så minutiöst som jag kunnat. Jag har varit otroligt nervös inför den här resan och har försökt tänka på allt. Tanken att ha fiskat flera dagar och köra den långa vägen hem igen utan att ha lyckats skrämde mig rejält.

Jag hade lyckats få tips på tre - fyra olika ställen där man skulle ha en bra chans och i lördags morse började jag köra mot Dalarna. Jag hade med mig flera hundra flöten och sänken, massa burkar mask, maggot. Sju spön plus flugspö. Massa extrarullar. Jag hade köpt Thermacell myggskydd med refill och jag tror jag hade tänkt på allt.

Jag vet inte om det var för att jag körde mot Trollhättan eller om den vittrade timjansdoftande harr men min gamla SAAB pep snabbt förbi alla tråkiga dieselvolvobilar och jag var framme på ett nafs. Jag kom fram lite tidigare än jag tänkt men fick snällt nog checka in på hotellrummet i förtid. Direkt efter incheckning bar det iväg mot den första platsen. Inom gångavstånd fanns det två forsar och jag hade stora förhoppningar på att här skulle det ske.

Jag är extremt oerfaren på sånt här fiske i strömmande vatten och kände mig ganska vilsen när jag framme. På nått sätt så var det inte riktigt så här jag hade tänkt det skulle se ut. Nåväl, jag började med flötmete med maggot och på några sekunder högg det. Det gick så fort att jag inte ens hann bli nervös. Upp kommer en liten mört. På det igen och det nappar bra med mört och abborre. Känns ju kanske inte riktigt som mört och abborre delar biotop med harr så jag flyttade mig snabbt. Det bekräftades också vara en bra idé av en kille som rastade sina älghundar. Han sa det var bra chans på harr längre nedströms så jag gick in i den täta myggfylla skogen och fiskade mig nedåt.

Testade både maggot och mask men kände inget. Det var svårfiskat bland stenarna och man fastnade ofta. Efter en stunds fiskande kommer killen med älghundarna tillbaka och ser lurig ut. Han pekar på ett bakvatten bakom sten och säger kort: "Där står dom". Jag fiskar säkert 15 minuter på denna lilla sten men någon harr vill inte hugga. 

Jag känner sakta hur jag redan börjar tappa "trua" som dom säger i Norge. Jag tror det är en kombination av oerfarenhet av sånt här fiske och fortfarande att självförtroendet fått sig en rejäl törn av mitt kämpande med bergsimpa förra året. Jag funderar på att byta till flugspö men då en annan fiskare i närheten inte verkar få något på fluga heller så bestämmer jag mig för att istället byta plats.

Jag börjar gå mot en annan fors jag sett på kartan. Lite oklart vilken väg man bör ta men jag följer ljudet. Väl framme här känns det väl mer som jag tänkt mig innan.

Här är det mer jämn ström utan stenar så jag väljer ett kulflöte och mask. Funderade på att hämta vadarbyxorna ur bilen men det är ganska varmt och jag tror jag kan nå tillräckligt långt utan vadare. Jag börjar fiska men inget händer. Känner igen att jag börjar tappa "trua" ordentligt. Jag blir osäker på var harrarna står och filmar stället och skickar till Hasse för att få lite pepp. Jag hinner aldrig läsa hans svar.

Det är starkt motljus och jag ser inte flötet men plötsligt känner jag att något är på. Jag börjar veva in och det känns inte som tidigare mörtar och abborrar och dom borde väl inte finnas här ute heller tänker jag. Inne vid strandkanten tittar jag nervöst och ser att det är en öring. Eller nej det är det inte! Det är ju en harr! Ett "GÖTT MOS!!!!!!!" ekar ut över älven. Där satt den!

Det är ingen stor harr men det spelar ingen som helst roll. Jag fiskar faktiskt inte mer på platsen efter jag fått den utan jag känner mig nöjd. 

Jag hade planerat för att fiska i max fyra dagar men nu gick det ju första kvällen. Jag fiskar mer på söndagen men det är mest halvhjärtat efter harr och får ingen mer. Däremot testar jag lite andra ställen för att försöka få några nya arter till årslistan men det blir abborre och mört bara.

Det kommer nog lite mer om framtiden och tillbakablickar inom kort här på bloggen.

Artsatsning på g!

Om allt går enligt planen kommer det en artsatsning inom väldigt kort! För tidigt för att våga hoppas på det verkligen blir av men blir det av så tror jag på en realistisk chans på min hundrade art!

Förövrigt har det blivit lite fler fåglar:

104	Svartvit flugsnappare
105	Brun kärrhök
106	Härmsångare
107	Trädgårdssångare
108	Vitstjärning blåhake
109	Backsvala
110	Kärrsångare

Har förstått att det räknas lika mycket att höra en fågel som att se den men det känns ju lite som att se en fisk utan att fånga den så jag kör på att se fågelarten för att räkna den.

Rapport från Gullmarn

Så blev det en tur till Gullmarn med egna båten igen. Målet för dagen för mig var trubblångebarn. Med var Art-Kjell som redan har arten men följde med som moraliskt stöd, guide samtidigt som han hoppades på något annat kul så som rödtunga eller fläckig sjökock eller kanske ett spetslångebarn? Vi mötte upp i Jordfall och satte i båten. 

Första stoppet var strax utanför Jordfall, jag hade lite teorier på att dom kanske inte hunnit ut på så djupt vatten än så vi la oss på ca 40 meters djup och fiskade. Jag fick första fångsten som visade sig vara en rättkrokad havskräfta funderade ett tag på att ta med den men den fick gå tillbaka. Både jag och Art-Kjell hade fisknapp och efter ett tag kunde jag veva upp en liten rödspätta. Knäppte tyvärr varken kort på kräftan eller rödspättan. 

 Efter ett tag då inget hände drog vi vidare och sökte oss lite djupare. Ca 55-60 meter blev det den här gången. Ganska omgående kunde jag veva upp en ny plattfisk nämligen en lerskädda. Kul! Tror det är andra lerskäddan jag fångar nånsin.

Efter det hände inget alls igen. Vi tyckte vi låg på lite för hård botten så vi drog oss vidare rakt över fjorden. Där fick jag igen napp ganska omgående, en liten vitlinglyra.

Inte heller en art jag fångar så ofta så den var ju mycket mer välkommen än vitlingen. 

Roligare än så blir det inte idag. Inga nya arter och Art-Kjell fick faktiskt gå fisklös. 

Det positiva var att allt funkade fint med båten (förutom hemma när jag skulle koppla loss den och glömde ta loss sladden, men som tur var hittade jag ett kopplingsschema och det löste sig).

Det får bli nya tag snart, kanske harr? Kanske brunsnultra? Kanske nytt försök på trubblångebarn?

Artsatsning imorgon

Imorgon blir det årets första artsatsning! Egen båt till Gullmarn är planen och målarten är trubblångebarn. Det är ju inte direkt någon hämtfisk men chansen finns ju. Dessutom finns ju chans på annat som t ex leopardbult, fläckig sjökock och tungevar t ex.

Blir nog inga liveuppdateringar men rapport efteråt kommer såklart!