Efter att ha uppnått de magiska 100 olika arterna skulle det vara kul att göra en liten sammanfattning över
speciellt minnesvärda tillfällen då en del av dessa arter fångades.
Först vill jag bara nämna vilket lyft det blev efter det att jag upptäckt Patriks blogg för 12-13 år sedan.
Dels hjälpte Patrik och jag varandra till en hel del nya arter, dels har det ju kommit många tips och
framför allt inspiration från alla andra som anmält fiskar till 50 arter.
Jag är också imponerad av många av er som startat långt senare än mig och på kort tid uppnått avsevärt
antal arter, inte minst de som lyckats hitta udda arter, en del som man inte skulle kunna tänka sig att fånga
tidigare. Jag noterade min första art 1979, så jag fick hålla på i över 40 år för att nå 100.
Fjärsing
Art nr. 9 / juli 1979, Kummelbank
En art som inte är speciellt anmärkningsvärd. Efter att havsfiskat i många år och dragit mängder med
fjärsingar så borde denna art väl inte vara med i en sådan här uppställning. Men jag tänker mig att ta med
vissa arter just för att fångstillfället, och upplevelsen var speciell.
1979 var året jag började fiska på allvar, redan från start var jag inriktad på att notera och samla på olika
arter. Jag hade bestämt mig för att pröva på ett riktigt havsfiske och bokade en tur med båten Drott som då
utgick från Göteborg. Det blev en minnesvärd resa. Båten utgick klockan 01 på natten! Det var hög sjö
redan från början och båten stampade på mot Kummelbank. Resan ut var fruktansvärt seg, det tog 3,5
timmar från hamnen ut till fiskeplatsen. Väl där ute gick det väldigt höga dyningar och var hopplöst svårt
att fiska. Jag minns att skepparen och hans medhjälpare hade svårt att gå på däck och till och med dråsade
omkull. De flesta deltagarna på båten var sjösjuka och bara ett fåtal orkade fiska. Skepparen sa att hade
dom vetat om dessa förhållanden så hade de inte gått ut över huvudtaget.
Jag fick bara en enda fisk. Men, det var en fjärsing. En art jag aldrig hade sett förut, så jag var faktiskt
överlycklig. Jag kommer inte ihåg så mycket mer av färden, om dom andra fick någon fisk eller hur jag
upplevde resan hemåt. Jag var väldigt glad över arten och att jag inte blev sjösjuk.
Färna
Art nr. 23 / september 1980, Grönån
Det speciella med denna fångst var att när jag fick den kunde jag inte artbestämma den säkert. Låter lite
konstigt efteråt då det egentligen inte alls är svårt att skilja färna från t.ex. id. Men hur som helst, jag
kontaktade naturhistoriska museet i Göteborg, tog med mig fisken dit och träffade den legendariske Sven
Mathiasson där. Han artbestämde fiske till en färna. Sedan frågade han om han fick behålla den eftersom
det var ett så väldigt fint exemplar. Den vägte knappt kilot. Naturligtsvis fick han fisken. Efter ett tag fick
jag ett fint brev från naturhistoriska där man tackade för donationen. Ett fint minne.
Färnan är för övrigt en av mina verkliga favoritfiskar, dels väldigt granna, del mycket stridbara och
roliga att få på kroken när de är uppåt 2kg eller mer.
Asp
Art nr. 32 / maj 1982, Grönån
Metade en varm försommardag i Grönån vid Älvängen när aspen nappade. Väldigt överraskande, har
noterat att den vägde ett halvt kilo. Ett litet exemplar således.
Sen gick det några år och jag ville gärna fånga en asp igen, gärna en större fisk, hade ju läst en del om
aspen som en riktig rovfisk, hårda hugg och kraftfulla rusningar. Jag försökte år efter år, visste ju att den
gick upp till Forshall i Nossan för lek. Det var ju en fiskegräns nedströms Forshall där det var tillåtet att
fiska, men inte uppe i själva lekhöljan. Nästan varje år, ett par gånger om året vid den rätta tidpunkten
ställde jag mig och kastade, men aldrig att det blev något hugg.
Året var 2003. Jag gick utefter ån långt längre nedströms och skulle meta på en plats efter faren, en art
som jag visste hade fångats ett par gånger i ån. När jag kom till platsen stod där en kille, och jag såg att
han drillade en stor fisk med kastspö. Trodde först att det var en gädda han hade på kroken, men det
visade sig vara en grann asp. Han hade bara fått en asp men berättade att dagen innan hade någon fått 5-6
stycken på denna plats. Vid detta tillfälle hade jag bara ett par metspön med mig, men nu visste jag en
plats där aspen höll till i alla fall. Enligt mina fiskenoteringar försökte jag där en gång 2003, och ett par gånger 2004 utan resultat. Men 16 april 2005 smällde det till ordentligt och jag fick min efterlängtade asp.
Så det gick alltså hela 23 år mellan den första och andra aspen.
Sedan några år tillbaka är ju fisket avstängt under april, maj i Nosssan och andra åar. Funderar idag på
hur medveten jag var då, alltså i början av 2000-talet, om det var olämpligt att jaga efter asp. Visste ju om
att det tyvärr ryckfiskades på aspens lekplatser vilket ju är helt förkastligt, men hade kanske inte koll på
om även sportfiske där man snabbt returnerar fisken var mindre lämpligt.
Grässnultra
Art nr. 48 / okt 1988, Skalhamn
En mycket grann liten fisk. Det som är lite konstigt för min del att jag under åren har fått den så väldigt
sällan. Den är ju väl representerad i 50-arter, så det kanske bara jag som upplever den som svår. Under
alla år jag fiskat har jag bara fått den 8 gånger. Varje gång jag lyckas få den är därför väldigt välkommen.
Jag har fått arten på lite olika ställen. Skalhamn, Kunghamn, Gullmaren. Den första fick jag i Skalhamn.
Det som är lite konstigt är att jag fick min första skärsnultra hela 4 år efter grässnultran, senare har jag ju
fått väldigt många skärsnultror.
Skäggtorsk
Art nr. 53 / juli 1990, Trillingarna utanför Lysekil.
Inte ofta skäggtorsken nappat på mina krokar. Bara tre gånger under alla havsfisken jag varit ute på. Den
sista närmare 20 år sedan, så det är vore kul att få den igen. Den första fick jag på ett nattfiske vid
Trillingarna, den andra vid ett grund utanför Hermanö 1997 och den tredje vid Sörgrundsbergen 2003.
Sik
Art nr. 54 / aug 1990, Ljungan
En art som jag upplever som mycket svår. Första fångsten var uppe vid Ljungan i Sundsvallstrakten. Vi
var uppe på en liten semestertripp för att se oss omkring i trakten. Lite fiske blev det. På kvällen vid älven
blev vi vittne till ett nät- eller notfiske . Minns inte riktigt hur det gick till, har för mig att man rodde ut till
mitten, släppte i nätet och drog in till stranden. Dom väldigt många stora och fina sikar. Det var mycket
folk och vi upplevde det som rena folkfesten.
Sen fick jag tillfälle att följa med stugvärden ut på ett sikfiske en kväll. Enligt honom var det i stort sett
omöjligt att få sik på krok. Om man åkte ut i skymningen och fiskade med en väldigt liten fluga, som
måste vara grön så skulle det vara möjligt att siken nappade. Så vi åkte ut en kväll i hans båt. Jag minns
inte säkert hur vi fiskade, antagligen med ett lätt pimpelspö, jag fick låna en fluga av honom. Mycket
riktigt, framåt kvällen började vi få små försiktiga napp. Jag lyckades få 2 sikar, han fick väl några fler.
Riktigt häftigt.
Sen dröjde det några år. Läste om att man fick väldigt stora sikar bl.a vid Saltö i Karlskrona och
bestämde mig för att åka dit och prova. 1999 tidig på våren åkte jag dit. Fredag em åkte jag ut till Saltö
för att kolla. Tänkte börja fiska dagen därpå. Hade väntat mig mycket folk som drog fullt med stora sikar,
men det var helt tomt. Blev lite orolig att det var fel tid eller något annat, på lördag morgon var det också
helt tomt, men så kom det en kille frampå som jag pratade med. Han sa att visst fanns det sik, det brukade
komma något stim då och då under dagarna, förmiddag var en bra tid. Mycket riktigt, fram på dan fick jag
ett napp och en grann sik som visade sig väg ca 1,5 kilo. En stund senare fick jag ett rejält napp, det
visade sig vara en jättestor sik. Det var en av mina största fiskar någonsin och en av få som jag rapporterat
till storfiskarna. 3580 gram. Jag fick ytterligare en sik, ganska liten så det var en riktigt lyckad premiär på
det stället. Åkte ned ytterligare 3-4 gånger under en 5-6 års-period och fick sikar varje gång utom den
sista. Dock inga jättestora.
Vintern 2010-11, fick jag några sikar i Lundbyhamnen Gbg.
Lerskädda
Art nr. 56 / juli 1982, Gullmaren
För mig har den dykt upp vid ganska sällsynta tillfällen då jag fiskat efter andra arter i Gullmarn.
Tror bara jag har fått 6-7 exemplar under åren. Alla i Gullmaren, vid Skår två gånger, övriga tillfällen har
jag inte noterat exakt plats. Har inte fått den sedan 2005. Fiskade tillsammans med Patrik 2018, då han
hade luskat ut en het plats. Patrik fick den som ny art, men då lyckades inte jag.
Det som jag tycker är märkligt med denna art är att den har en gigantiskt stor mun i förhållande till en
ganska liten och tunn kropp.
Blåvitling
Art nr. 63 / juli 2001, Bratten
Åkte med den legendariske havsfiskaren Björn Svedberg till Bratten ett antal gånger i slutet av 90-talet
och början på 2000-talet. Limanda hette hans båt. Det var väldigt gott om lubb därute och ibland stötte vi
på stora stim av riktigt grov gråsej. Fiskade man en bit upp från botten kunde man ha tur att få på
blåvitling.
Fick också denna art lite överraskande med egen båt 2005. Hade fått tips om ett par grund på vardera
112m en bra bit utanför Smögen. Peter Nilsson tipsade. Minns inte riktigt vad vi var ute efter då, men har
för mig att man fått riktigt stora mindre kungsfiskar där. När vi drev ut på 125 m lerbotten, fick vi ett par
kolmular. Berättade detta för Peter som lite senare åkte ut tillsammans med en kompis. De fick flera stora
kolmular, har för mig att någon av dessa blev noterat som svenskt rekord under en tid. Kul att kunna
återgälda tipset jag fick.
Klorocka
Art nr. 64 / augusti 2002, Bratten
Nu var det dags för en ny art, klorocka. Fick den bara en enda gång på de turerna jag var med på till
Bratten. Har bara fått ytterligare en klorocka. Det var på vinterfiske vid Studseröd i Gullmaren vintern
2011. Det blev dramatiskt eftersom jag inte fick upp fisken genom hålet. Fick hjälp av andra fiskare att
hacka upp ett större hål och fick upp den till slut. Den vägde exakt 1 kg. Inte så stor fisk men ändå
tillräckligt stor för skapa dramatik.
I övrigt så har det varit märkligt svårt att få någon mer klorocka. Trots många båtturer på Gullmarn, och
mängder med isfiske. Minns för några år sedan då isarna bar och det fångades många klorockor utanför
Skredsvik, jag var ute vid åtta tillfällen i rad och satsade stenhårt på klorocka. Det drogs upp klorockor
runt om mig men jag lyckades inte. Men, men arten är ju bärgad sen tidigare.
Blåkäxa
Art nr. 65 / augusti 2002, Bratten
Vid samma fisketur som jag fick min första klorocka fick jag också upp min första blåkäxa. Denna art
fick jag sen vid fler tillfällen därute. Tyvärr lyckades jag aldrig få vitrocka på mina turer dit ut, flera andra
fick upp vitrockor och även en liten håkäring blev fångad.
Nors
Art nr. 66 / Februari 2003, Ånimmen
Ganska tidigt i min artfiskekarriär hade jag tankarna på nors och siklöja. Prövade halvhjärtat några
gånger vid isfiske på Mjörn när jag bodde i Alingsås för länge sedan. Utan att lyckas. Långt senare,
vintern 2003, skulle vi isfiska på Ånimmen. Jag gjorde ett upphängartackel med 4-5 små krokar som jag
agnade med maggot. Kompisarna drog iväg för abborrfiske och jag sökte mig ut på djupare vatten.
Faktiskt hängde det inte en lite nors på tacklet efter en stund. Några år senare 2009 fick jag min livs andra
nors på Ånimmen på samma fiskesätt.
Paddtorsk
Art nr. 70 / jan 2010, Gullmaren, Studseröd
En art som jag inte hade försökt på så där jättemycket innan. Men det året var det dags att testa på allvar.
Antagligen hade väl folk börjat få den så att jag fick upp ögonen för arten. Jag har fått den vid ytterligare
bara två gånger. Året efter vid ett mörkerfiske utefter bergen vid Smörkullen. Och sedan 2015 på bergen
vid Smögen. Då fick jag faktiskt doublé på arten. En ganska stor och en liten.
En mycket märklig liten fisk, riktigt mysigt utseende. Tyvärr är den väldigt svår att återutsätta. Verkar
som den genom den lite klumpiga kroppen har svårt att orka ta sig ned till botten.
